lördag 21 december 2013


NU HAR VI MILJÖVÄNLIG ENERGI IGEN

Vindsnurran som strejkat sedan starten i Las Palmas är nu renoverad med ett nytt kretskort från Arizona. Vi är tillbaka i Rodney Bay, där Regin Electronics gjort ett bra  och snabbt jobb trots ARC-invasionen med många haverier  i den hårda vinden på Atlanten.


Det är fortfarande trångt i Rodney Bay. Vi fick komma in här tack vare att vi har en så liten båt. Vi fick dela en plats för en stor båt med en annan liten båt. I den stora ARC med 230 deltagare är det fortfarande ett tiotal båtar som inte kommit in än trots att det är prisutdelning i morgon kväll.


Vi har haft en under vecka i Marigo Bay, 10 M söder om Rodney Bay. Där finns en underbar liten halvö med en liten badstrand, utsikt över regnskogen och ett jättestarkt Wifi-nät. Det är 28 grader både i vattnet och i luften. Det är ett bra snorklingsställe, där man kan se f'ärgglada fiskar.


På Luciadagens morgon fick vi verkligen en överraskning. Vi trodde knappt våra ögon. De norska barnen Ida och Teodor med vita skjortor och glitter i håret kom roende runt bland båtarna och sjöng luciasången och bjöd på hembakade lussekatter.


Marigot Bay ser verkligen ut precis som hur man drömmer om att Karibien ska se ut. Här ligger man på boj för nästan hundra svenska kronor per dag. Det finns också platser inne i marinan. Det finns duschar och toalett och möjlighet att tanka vatten och diesel.


Utsikten från båten över regnskog och mangrove är helt bedårande. Det regnar ganska mycket och ofta. Det här kallas ett Hurricane hole, där man är väl skyddad mot orkaner. Här gömde Lord Nelson sina brittiska soldater för den franska flottan på den tiden när England och Frankrike slogs om herraväldet i de karibiska öarna.


Den här karibiska tomten åker omkring och säljer frukt bland båtarna i Marigot Bay. Han har bananer på huvudet i stället för tomteluva. Nu när vindsnurran är klar ska vi segla till Baquia, där skandinaviska seglare brukar fira jul. Vi önskar alla en riktigt god jul och vi hörs snart igen..

måndag 9 december 2013

I RODNEY BAY PÅ ST. LUCIA



Så här såg det ut när vi kom till St. Lucia fredag 6.12 klockan 17.42 lokal tid. Det var storm med upp till 50 knop i 3-4 timmar innan målet men de övriga dygnen från starten i Mindelo 20.11 var ganska lugna.


Det var soligt och varmt för det mesta. Här firar vi Mid-Atlantic med champagne och Pringles, att vi klarat av 1000 M och har 1000 M kvar. Nätterna var långa, men i början av seglingen var det en vacker stjärnhimmel och stor måne att titta på under vaktpassen. Sedan blev det mörkare för varje natt och till slut ingen måne, svart som en säck.


Vi har haft fiskelycka några gånger. Många har varit för stora och slitit sig. Den mest eftertraktade var den här Blue marlin på omkring 20 kg. Det blev mat för en hel vecka, både lunch och middag. Vi har också fått upp en annan spännande fick, en Stillahavstobis. Det är en mycket märklig fisk som ser ut som en ål men med stjärtfena. Den är lång och smal och silvermetallic-färgad. När den kom upp var den fluorescerande. Vi har natuligtvis också fått den vanliga Atlant-fisken Guldmakrill.


Rodney Bay marina har blivit större och förnyats sedan vi var här 2001. Allt har blivit mycket bättre och mer praktiskt med många affärer i närheten. Idag har vi varit på en bussutflykt till norra delen av ön. Det är väldigt grönskande, men just idag har det regnat och blåst. Men utsikten var fin i alla fall.


Utflykten avslutades med ett besök på The Edge. Det är en känd restaurang som ägs av svensken Bobo Bergström. Han har fått pris som "chef of the year" för sin förmåga att blanda karibiska och europeiska smaker. Just när vi skulle avsegla från Las Palmas kom en dam ombord och frågade om vi kunde ta med ett brev till Bobo. Det kunde vi förstås göra, men vi hade inte en aning om att han var en känd kock. Nu har vi varit på The Edge två gånger men han har inte varit där, så vi får se hur det går med brevet.